joyn.

Projekt

Våra tankar

Om oss

Kontakt

Våra tjänster

Våra tankar

Vi vill sprida kunskap och våra erfarenheter om tjänstedesign och vilken nytta tjänstedesign kan åstadkomma framförallt inom offentlig sektor.

Tidigare tankar

2015-09-08

Evidensbaserad praktik + Tjänstedesign = Sant?t

 

”Syftet med evidensbaserad praktik är att öka möjligheterna att hjälpa. I evidensbaserad praktik strävar man efter att vård och omsorg ska bygga på bästa tillgängliga kunskap, som hämtas från forskning, från den enskilde och från praktiken.” Socialstyrelsen Kunskapsguiden. (fixa referensen)

 

Vi på Joyn träffar många människor, det tycker vi är roligt och vi lär oss väldigt mycket av dessa möten. Det är ofta vi upptäcker likheter mellan hur olika discipliner arbetar, vi upptäcker såklart även skillnader men det är likheterna som ofta är slående. När vi möter personer inom offentlig sektor och specifikt inom socialtjänsten så handlar samtalen ofta om EBP, evidensbaserad praktik och erfarenheter kring att arbeta med detta förhållningssätt.

 

Utredningen Evidensbaserad praktik inom socialtjänsten – till nytta för brukaren kom ut 2008. I den konstaterades att socialtjänstens arbete i för liten utsträckning baseras på kunskap om effekter av olika insatser, arbetssätt och metoder. Enligt utredningen ska det långsiktiga målet vara att utveckla en evidensbaserad praktik inom socialtjänsten och där presenterades ett antal förslag på åtgärder 1. Som en följd av utredningen har regeringen och Sveriges Kommuner och Landsting slutit överenskommelser om att arbeta gemensamt för att implementera en evidensbaserad praktik.

 

Evidensbaserad praktik ska sätta den berörda personen i centrum och beslut ska bygga på fyra grundpelare: bästa tillgängliga kunskap, personens erfarenhet och önskemål, personens situation och professionell expertis. Detta gjorde oss väldigt nyfikna eftersom detta ligger nära hur vi på Joyn arbetar med utvecklandet av nya tjänster. Våra insatser är alltid kunskaps- och erfarenhetsbaserade. Vi tar fasta på aktuell forskning, vi tar avstamp i användarens behov och erfarenheter, vi drar nytta av den professionella kunskapen hos tjänsteägaren, och vi utgår från vår egen expertis inom tjänstedesign. Allt för att skapa bästa möjliga förutsättningar för effektiva tjänster med tydlig användarnytta.

De erfarenheter vi har fått ta del av, från att arbeta med och implementera EPB i verksamheter kretsar ofta kring att det i första hand är svårt att förhålla sig till ordet ”evidens” och vad det praktiskt innebär att arbeta evidensbaserat med användare. Vi på Joyn har identifierat två punkter som uttrycks som problematiska, dels så är det hur informationen från de fyra grundpelarna ska vägas ihop och värderas för att fatta ett beslut, vad väger tyngst, är det vad forskningen eller vad användarna uttrycker? Det heter ju faktisk evidensbaserad praktik…… En annan rent praktisk fråga handlar om att samla in information och hur denna insamling ska gå till. Hur involverar vi användarna? Vem ska vi fråga och hur?

Detta tycker vi på Joyn är en mycket viktig fråga, hur samlar vi in information från användarna och vem kommer till tals? Hur vi praktiskt genomför detta arbete kommer att påverka vilka svar vi får och i slutänden även vad för lösning som presenteras. Vi vet att olika sätt att samla in information ger olika utfall. Vi vet att enkäter, frågeformulär och samtal med brukar och/eller användar- organisationer är populära metoder för att få information i dessa sammanhang.

Att i en enkät eller en intervju ställa en fråga till en person om hur denne kommer att agera i så kommer du sannolikt att få ett svar som uttrycker vad personen anser är det rätta sättet att handla i en sådan situation. Detta inte beroende på att personen medvetet vill ge ett ”felaktigt” svar utan för att det är ett svar som ligger nära till hands. Om du observerar en situation kommer du att få en bild av hur personen i fråga faktiskt beter sig i situationen. Vill vi söka hur en framtida önskad situation skulle kunna se ut måste vi dock använda oss av sk. generativa sessioner.(bild på pyramiden Westerlund 2006) I en generativ session arbetar man tillsammans, aktivt och oftast visuellt. Målet är att nå bortom ett ”färdigt” svar och kunna se latenta behov och behov som är svåra att uttrycka i tal eller skrift 3. Här ser vi en möjlighet till utveckling som vi tror kan stödja individen i att uttrycka sina önskemål men även erbjuda en möjlighet att lättare kunna väga samman alla delar inom evidensbaserad praktik.Denna typ av metoder används dagligen av designers för att utveckla nya produkter, processer och tjänster. Det är ett effektivt sätt att arbeta på även om det kan kännas ovant i början. Genom att bredda verktygslådan för personalen med konkreta verktyg och visa på fler sätt att både inhämta information och att samskapa lösningar, tror vi på Joyn att vi kan stärka personalen i arbetet med att just sätta individen i centrum och öka möjligheterna att hjälpa. Vad tror du?

Relaterade projekt

Vi.Tillsammans

Förstärkt brukarmedverkan

Läs mer

Registrera dig för vårt nyhetsbrev